kkarra

en jävla dag ha jag å malin haft. rätt åt helvete.
börja kl tolv då vi får för oss att gå bort till maria och hennes "familj".
hon ska med ut å gå i parken tänkte vi. kommer dit, hon stryker den jävlen.
hennes "mamma" hade annat för sig och surfade på internet.. jävla överklass. tillslut får hon en timmas rast. vi ta oss ut i parken. umgås å prata. jag berätta om mitt möte med akon och allt va än så länge bra. sen ringer malins , ja jag säger kompis, hon tro de iallafall.. en au pair som bor på samma gata som henne och vill följa med oss in t stan när vi ska luncha. malin suckar och är helt förstörd. så farligt kan de inte va tänkte ja. "jo, hon går alltid på knarkfester å prata bara om sif själv. sen är hon från amsterdam". när hon sa amsterdam förstod jag drogerna, men hon är säkert trevlig..
hon kommer in på donkan, och jag prata lite gammal sp1b känsla så kan hon sett ut som en blandning av kloret och mjölet? malin och leila är med ming på noterna iallafall... fast hon va orangehårig, klippt i lite olika hårlängder. jag fnissade lite för mig själv och ville fem minuter strypa mig själv för att hon va så jävla jobbig. ligger jag i spysjukan imorn ska jag själv kontakta henne och halshugga henne.. hennes "barn" ha nämligen spysjukan. vafan gjorde hon med oss? ungarna hade spytt hela dagen. jag hatade henne redan. berättade om helgen som hon inte kommer ihåg och va helt ointressant.
vi lyckas ta oss därifrån, påväg hem upptäcker jag. "malin, jag ha inga nycklar, ingen är hemma, batteriet på min mobil är dött". malin ha inga pengar. naehe, anna kanske är hemma tänkte jag. malin skulle inte hämta sin unge försen om en timma så vi kan ju gå upp t oss. självklart va hon inte hemma. redan nu sa jag en hel del opassande ord. men vi bestämmer oss för att skrapa ihop lite penagr å fylla på mobilen. får tag på frida "vi är..." klick.. hennes batteri dog. då önska jag att jag va hemma hos pappa och hade våran speciella tävling där vi tävlar om vem som kan säga de fulaste orden, å idag hade jag garaterat vunnit...

jaja, malin va snäll och jag fick fölhja med hem till hennes hem...hemska ungar. ett tips , bli aldrig au pair.. de hade en söt hund och mamman va på massage och alldeles för upptagen att ta hand om sina barn.. nåväl, vi ladda malins mobil och få tag på frida.. nu efter några timmar är jag hemma =) ska snart öppna flaskan och köra på stort. frågan är ju om jag överlever kvällen??